Det verkar råda något av en sopkonflikt i den kungliga huvudstaden, eller som media säger ”totalt kaos”. (Totalt kaos är nog det mest använda ordet i den senaste månadens dagstidningar, oavsett ämne.) Konflikten grundar sig på att en entreprenör har ändrat löneavtalen från ackord till fast månadslön vilket leder till att ”gubbarna” kommer förlora ett par tusen i månaden, det vill säga hamna precis under 30 000 kronor i månadslön. Som straff kommer de börja följa lagen.
Tänker inte kommentera grundlönen mer än att jag troligen också skulle vilja ha bra betalt för ett så påfrestande jobb. Det är lagligheten som jag hänger upp mig på.
Att ha en tyst överenskommelse mellan anställd och arbetsgivare om att göra lite mer mot en viss motprestation (lön, uppskattning, annan förmån) finns på vissa arbetsplatser och bygger på förtroende. Att den anställde vet att ett bra jobb är högre prioritet hos arbetsgivaren än ett billigt jobb. Som exempel jobbar jag gärna över när det krävs så länge jag har stämpelklocka och får ut extra lön för den extra mödan, något som sopåkarna också verkar ha fått tidigare.Men nu ändrades spelreglerna och motdraget från åkarnas sida blev att de gör sitt jobb utan att göra något extra.
Det måste utifrån detta anses att entreprenören har skjutit sig själv i foten ordentligt när de så totalt blåser bort all form av arbetsvilja hos sina anställda genom att ta bort belöningen men fortfarande räkna med att de anställda skall göra något extra. Att när det krävs använda sig av arbetsmiljölagen är ett bra verktyg för att slippa fackliga stridsåtgärder (något som för övrigt borde förbjudas, men mer om det i ett senare inlägg).
Normalt är jag av uppfattningen att om inte arbetsvillkoren passar får den anställde skaffa ett annat arbete, men i detta fall då entreprenören ensidigt ändrat ett löneavtal är det så fult spel att jag ger sopåkarna mitt stöd.
För övrigt borde fler företag ha ett synsätt där de anställda behandlas så att de vill arbete, inte att de måste arbeta.
Läs själv artikeln i DN.
Även i bloggsvären är reaktionerna många, bland annat hos Markus Ketolainen, Trixie, Annan, Röda Malmö och Ann Helena Rudberg. I mångt och mycket är alla eniga men har helt olika motivering varför och det är vad som är så kul med bloggar. Några ser det som klasskamp ala 70-tal (suck…), andra ställer sig frågan om inte de enda som drabbas är tredje man, dvs slutkunden. Någon irriterar sig över att ha läst på högskola och ändå ha lägre lön (tips, byt jobb istället för att bara säga att du ska det!).
Det finns flera sidor på nätet där man som konsument kan gå in och recensera olika företag, ett av dem är HittaButik.se och det roliga med just dem är att det står om butiksägaren själv har kommenterat sin butik.
Bra kan tyckas, men att ge feedback till kunder verkar inte vara allas högsta prioritet. Något som verkar vara vanligt är däremot att låsas vara kund och istället ge sig själv goda recentioner. Några jag inte skulle handla från på nätet är bland annat Faceplate, Maria Nyckelpiga och hero4kids.
Systemet är inte jätteavancerat, så de butiksägare som går hem och skriver istället för att skriva på kontoret åker inte dit, men när jag såg länkarna på ett webbforum var de lite kul att skratta åt. Även om man egentligen borde bli mer arg än glad över fusket.
/C
Läste för inte så länge sedan om ett litet projekt att sprida Plånboksfria dagen.
Författarinnan menar på att den 11/11 (den 11 november) bör alla lämna sin plånbok hemma för att upptäcka hur onödiga utgifter så som pressbyråkaffe och kvälltidning lätt springer iväg i pris. Dessutom hur onödiga de faktiskt är. Vidare skriver hon följande tänkvärda som en av motiveringarna till varför dagen bör genomföras, efter att hon haft en knaper månad:
”Däremot tror jag på påståendet att man blir lycklig av att inte behöva tänka på pengar. Man ska ha så att man kan betala sina fasta utgifter, man ska kunna spara till sina barn och spara till en buffert, och man ska kunna köpa bra mat och unna sig saker och ting.
Men, det har varit en nyttig erfarenhet. Att själv vara sugen på godis, världens största onödvändighet, och inte kunna köpa det är jobbigt. Förstå då hur det är att vara fattig på riktigt, och inte ha pengar att köpa mat till sina barn. Tänk det hålet av ångst som de måste känna varje dag. Jämförelsen är vulgär och osmaklig, men jag har inte så mycket annat att jämföra med.
Det är också nyttigt att se att det faktiskt fungerar att ha totalt inköpsstopp, man dör faktiskt inte av att lämna plånboken hemma en dag för det är faktiskt inte så mycket saker som man verkligen, verkligen behöver. Kanske man borde införa en dag i månaden då man lämnar plånboken hemma?”
Sånt är intressant, inte för att påverka samhället och skapa en dipp i den globala ekonomin eller liknande utan för den enskilde. Att inse att det kan vara bättre att för ens välmående att avstå en av de vanliga fem kopparna kaffe om dagen och en kvällstidning i veckan för att slippa jobba en timme extra…
Rikedom kan uppnås på två sätt, antingen jobbar man hårdare för att uppnå sina mål eller så sänker man sina krav och är nöjd med det man har och får mer tid över när strävan efter mer/bättre/fortare inte är lika påträngande…
Ohh yes så är det, att handla med kort är så smidigt.
Slippa ta ut kontanter
Det finns alltid där och jag betalar den summan jag ska, utan att behöva få en massa småpengar och kontanter som ändå aldrig går till annat än godisbitar, tidningar eller krimskrams. Att dessutom slippa stå i kön till bankomaten en regnig höstdag är skönt.
IKEA
Därför blev jag väldigt glad när jag såg att IKEA har infört kassor med endast kortbetalning. YES! Helt i min smak. Det går snabbare att handla, kön är kortare för alla pensionärer står i kontantkön och när jag dragit kortet behöver jag inte vänta på att få växel tillbaka.
Koll
Att jag med min begränsade ekonomi dessutom får upp en lista på min internetbank över månadens transaktionen gör att det är lätt att föra budget och svårare att missa utgifter!
Rånrisk
Om allmänheten inte gick runt med kontanter på sig skulle personrånen och väskryckningarna minska, kanske inte sluta helt då mobiltelefoner och mp3-spelare fortfarande är värdefulla men jag tror vetskapen om att man inte kan komma över pengar skulle avskräcka en hel del småtjuvar.
Dessutom skulle inte värdetransporter ske lika ofta och butikerna skulle ha mindre summor i dagskassan, alltså minskad rånrisk även där.
Motarbetas av bankerna
Tyvärr är korthandel något som motarbetas av bankerna. Jag kan inte förstå hur det skulle vara billigare för banken att hantera kontanter än ettor och nollor. Om bankerna kostnadsfritt tillhandahöll kortbetalsystem till butikerna skulle inte de behöva ta ut en extra avgift för kortköp och det skulle bli en vana att handla allt med kort. Jag har inte några kontanter på mig alls vanligtvis, utan handlar allt med kortet.
Det vill säga, när det inte är någon extra avgift. Men det är inte bara butikerna som får betala för att använda korten, även vi bankkunder får snällt pröjsa för våra kort. Årsavgiften borde avskaffas.
(Återvinner igen, visst är det härligt?)
Andra tycker…