EkonomiZonen.se

Förhoppningsvis går det bättre för mig i höst, än vad det gjort för HQ Bank. Bloggen har varit lite vilande eftersom jag känt att jag inte kunnat tillföra så mycket, men på grund av att jag numer bor själv och därför helt sköter ekonomin på mina villkor så kanske jag finner mer motivation att hålla bloggen levande.

Har också klurat ut att jag klarar mig utan studielån det kommande läsåret tack vare att jag valt att minska min buffert och hålla mig strikt till 7500kr per månad (vilket är vad en student får ut i lån+bidrag 10 månader om året). Planen lyder i att försöka få tag på ett extrajobb under studierna och att ha ett sommarjobb under de studiefria sommarmånaderna, genom detta lämnas bufferten orörd. Skulle det inte finnas någon möjlighet till extrajobb finns det utrymme att plocka samma summa som CSNs lånedel varje månad från bufferten. På så sätt får jag samma ekonomi som en student som inte arbetar extra samtidigt som jag undviker att skuldsätta mig.

Det finns å andra sidan de som hävdar att den ekonomiskt mest lönsamma lösningen är att ta fullt lån, lägga dessa i indexfonder som t ex Avanza Zero och kallt räkna med att avkastningen är högre än räntekostnaden, men för mig är känslan av att slippa vara skuldsatt en större trygghet än några extra hundralappar i plånboken efter 5 år.

När den här nya omställningen i min ekonomi har lagt sig, jag har bott in mig och ekonomin stabiliserat sig har jag en förhoppning om att testa den taktik jag lästa om i en av de alla bil-miljonär-böckerna. Taktiken är i sin enkelhet genial och den går igen i alla böckerna. Lägg undan pengar i början av månaden, då kommer du undermedvetet känna dig fattigare och inte spendera de pengarna, investera sedan i antingen indexfonder utan avgift och i investmentbolags aktier. Det är något jag hoppas kunna testa framöver, fördelen mot att själv aktivt förvalta en portfölj är att någon annan gör jobbet åt dig utan några avgifter. Passar mig perfekt eftersom jag märkt att jag inte har intresset av att aktivt förvalta min aktieportfölj, jag följer index ungefär då kan jag lika gärna följa index exakt.

Sedan finns min akilleshäl. Jag äter inte dyrt, jag festar som de flesta andra studenter, jag har fått tag på ett billigt boende MEN jag kan inte låta bli att ha en bil. Det är för mig både ett intresse och en frihetskänsla. En känsla som kostar mig 300kr i månaden i försäkring, 200kr i månaden i skatt, 300kr i parkeringsavgift plus bensin, reservdelar, slitdelar, besiktning och andra småutgifter som tillkommer. Jag betalar alltså knappt 10 000 kr i fasta avgifter varje år för en bil som är värd  2-3000 kronor.  Nu har jag erkänt. Det är första steget till rehabilitering säger de på många avgiftningsenheter, har jag hört.

/F

Jag kom att tänka på en sak här om dagen, hur många rollspelsföreningar är egentligen endast skapade för att plocka ut bidrag?

Jag har själv varit engagerad i föreningsliv inom helt olika “branscher” och bidragssystemen varierar något otroligt. Pratade med den bidragsansvarige i en ponnyklubb och hon berättade om hur man sökte bidrag hos kommunen, vilket inte helt oväntat var en tidskrävande djungel. Likadant för scouterna i samma kommun där den ansvarige lägger en helg endast till pappersskyffling varje gång det är dags för bidrag.

Däremot finns det ett undantag, nämligen för rollspelsintresserade. Genom Sverok får man enkelt bidrag för alla föreningar med minst fem medlemmar. Åttio kronor per medlem och två tusen i verksamhetsbidrag. Inte mycket pengar för en anställd vuxen med de ekonomiska ramar som man har när lönen rullar in varje månad men för en ungdom som vill dryga ut sina 1050kr/månaden kan bidragsfiffel verka lockande. Om vi tar ett tankeexempel hämtat från verkligheten;

I en fritidsgård sitter ett gäng grabbar och funderar över hur man ska förbättra ekonomin, plötsligt får en av dem en lysande idé enligt honom själv. De fem ska gå ihop och bilda en förening och anordna ett LAN-party i fritidsgården. Sagt och gjort skrider de till verket och lyckas låna både utrustning och lokaler, genom lite tur och fiffiga kontakter så har de nu eliminerat alla utgifter. Affischer klistras upp och alla 75 biljetter säljs för 50kr stycket. Lanet blir en succé och även kiosken går bra. Efter städning och räknande har de fått ihop en tusenlapp från kiosken, 3750kr från inträdet och eftersom man var tvungen att bli medlem i föreningen för att vara med på lanet så kan de dessutom inkassera åtta tusen från Sverok. Det ger dem 2500kr var att röra sig med, varav en del måste redovisas eftersom det egentligen är föreningens pengar. Det fixas lätt med lite inköp av datorsaker, vinster till nästa lan-party och en flexibel revisor.

Här ser vi duktiga unga entreprenörer som genom nytänkande och driftighet har tjänat en hacka, med bara ett problem. Det hela är olagligt, bedrägeri, moraliskt fel och inte så snällt mot föreningens nya medlemmar. Alltså har vi ett system som inte fungerar, men vems fel är det?

Är det ungdomarna som såg chansen och tog den, trots att det egentligen är fel?
Eller är det det system som tillåter detta snyltande?

Jag personligen tycker att det är för enkelt att få bidrag till Sverokföreningar, eller rättare sagt att det är för lätt att få bidrag till fuskande föreningar. Självklart ska det vara enkelt för hederliga föreningar, men tyvärr verkar det som att ett system som är enkelt att använda också är enkelt att fuska med.

Detta är ett återvunnet inlägg från Ekonomizonens början, men jag finner det värt att ta upp igen! /Fredrik