20% av hushållen har inget regelbundet sparande

När Danske Bank tillsammans med Ipsos genomförde en undersökning kring hushållens sparande i Sverige visade det sig att hela 20% inte har något regelbundet sparande. En undersökning som presenterades under hösten 2017 och som flera ekonomer därefter hänvisat till. Inte sällan refererar man till undersökningen med viss rädsla över vad som händer vid eventuell räntehöjning.

Ett sparkapital är en ekonomisk trygghet och något som de flesta strävar efter att ha. Men det är relativt många som anser sig inte ha råd att spara. Efter att Danske Bank och Ipsos undersökt sparandet i Sverige presenterades en bild som visar detta. Av de tillfrågade var det 10% som inte hade något sparande alls eftersom de inte hade möjlighet att sätta undan några pengar. Det var även 20% som inte hade något regelbundet sparande.

Att man inte hade regelbundet sparande berodde däremot inte enbart på att man inte hade råd. Bland de som ägde sin bostad och inte sparade regelbundet var det 25% som ansåg att sparande inte behövdes då de förlitade sig på ökade bostadspriser. Med ökat värde på bostaden kan därmed antingen bostaden säljas med vinst eller ett utökat bolån tecknas om behov av större belopp uppstår. Dessa ansåg därmed att amortering var det enda sparande de behövde.

Visserligen är amortering ett långsiktigt sparande men kan i realitet inte jämföras med kortsiktigt sparande (på något års sikt). Pengarna är bundna i bostaden och handlar det om behov av några tusenlappar kan detta skapa en krånglig inlåsningseffekt.

Stojko Gjurovski från Danske Bank kommenterade undersökningen med oro för framtiden om räntehöjningar skulle ske. De som idag inte har råd att spara kommer därmed få en mycket ansträngd ekonomi om bolåneräntan höjs och därmed den månatliga kostnaden ökar. Finns det inte utrymme för sparande finns det kanske inte heller utrymme för höjda månadskostnader.

Låg kunskap

En orsak till lågt sparande kan även vara okunskap. Det var nämligen knappt 60% som svarade att de inte kände sig säker på hur ett sparande bör läggas upp. Med okunskap kommer ofta beslutet att inte göra något alls.

Även hur sparandet var fördelat kan tyda på en viss okunskap. Av de som månadssparade var det 80% som helt och hållet, eller delvis, sparade på sparkonton. Att spara på sparkonto är enbart bra för att bygga upp en enkel och tillgänglig buffert. Den låga räntenivån som ges skapar mycket låg avkastning och är det ett sparande med längre perspektiv finns det bättre alternativ. Enda orsaken att spara på sparkonton under längre tid är säkerheten. Det är den enda sparform som är helt utan risk – men även nästan helt utan avkastning.

Vid ett längre sparande kan fonder vara ett bättre alternativ. Hur stor risk man vill ta speglar sig i vilka fonder som bör väljas. För de försiktiga kan blandfonder väljas som både består av aktier och räntebärande papper. Finns en önskan om högre avkastning kan högre risk väljas genom att välja nischade aktiefonder. Historiskt sett har aktier varit det bästa sättet att spara pengar på lång sikt. Det betyder däremot inte att sparformen alltid är bäst.

Källa: Svenska Dagbladet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *