Så hårt skulle nya amorteringsreglerna slå

När amorteringskravet infördes i juni 2016 var tanken att detta krav skulle dämpa låne- och bostadsmarknaden. Finansinspektionen ansåg då att allt för stor risk togs på bolånemarknaden och ville därmed kyla ner den. Efter att ha utvärderat resultatet har vissa positiva trender gått att se. Men Finansinspektionen vill ändå införa ännu hårdare amorteringskrav. Detta riktat mot de med högst skuldkvot.

När Finansinspektionen, för ett par år sedan, för första gången lade fram förslag om amorteringskrav var det många instanser som reagerade hårt. Man ansåg att amorteringskravet skulle skapa en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden samtidigt som det skulle göra många unga inte skulle kunna köpa sin första bostad. Kritik kom både från organisationer med intresse inom boende, företag inom branschen samt juridiska instanser.

Finansinspektionen fick därmed skjuta upp planerat datum för införande av amorteringskravet och även ändra delar av de regler som kravet är uppbyggt av. Bland annat skulle inte bolån som flyttas mellan banker per automatik omfattas av kravet.

Efter flera turer infördes så kravet på samtliga bolån som tecknas efter den 1:a juni 2016. Kortfattat innebär det att amorteringskrav gäller med 2% i amortering per år om belåningsgraden är 70–85%. Vid en belåningsgrad på 50–69% är kravet 1% i amortering per år. Detta med ett par undantag då amorteringskravet inte gäller.

Målet delvis uppnått

Orsaken att Finansinspektionen ansåg att behov fanns av amorteringskrav var den ”glödheta” bostadsmarknaden och viljan hos bolånekunderna att teckna allt större lån. De större bolånen tecknades både på grund av högre bostadspriser och den extremt låga räntan. Räntenivån är något som styrs av Riksbanken och något som därmed varken Finansinspektionen eller politiker kan råda över. En räntehöjning hade kunnat minska lånelusten men eftersom detta inte kunde påverkas valdes istället amorteringskravet.

Ungefär ett år efter att amorteringskravet infördes genomfördes en sammanställning och Finansinspektionen ansåg att det gett effekt men att fler åtgärder däremot behövde genomföras.

Tydligare krav

Under sommaren 2017 lades ett förslag för utökat amorteringskrav. Detta krav skulle enbart ta hänsyn till skuldkvoten. Med skuldkvot menas hur stor hushållets bolån är i förhållande till dess inkomst. Är bolånet på 1 miljon och årsinkomsten 500 000 kr innebär det därmed en skuldkvot på 200%.

Det nya kravet skulle då gälla låntagare som får lån med en skuldkvot på minst 450%, ett bolån som är 4,5 gånger större än hushållets totala inkomst. De som tecknar dessa lån skulle då få amortera 1% extra utöver det redan gällande amorteringskravet.

Större månadskostnad

En familj som köper en bostad för 2 miljoner och lägger 400 000 kr i kontantinsats får därmed en belåningsgrad på 80%. Det betyder att 2% av lånesumman måste amorteras varje år. På detta lån (1,6 miljoner) innebär det därmed en årlig amortering på 32 000 kr. Skulle familjen ha en skuldkvot på över 450% blir därmed amorteringskravet ytterligare 1%. Totalt att betala per år blir då 48 000 kr.

Utslaget per månad innebär detta en höjning från 2666kr till 4000 kr per månad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *